S och SD kan det bli sant

I dag läser jag ett uttalande av SDs  Jimmie Åkesson som faktiskt får mig att känna mig lite modlös – och det händer inte ofta: SD flirtar med S.

 

Min första tanke var ”nej”! Så vaknade ett hopp om att detta var ett aprilskämt. Men strax var jag tvingad att ta till mig beskedet som äkta. Högen av dagstidningar – utgivna den 2:a eller 3:e april, inte 1:a… – övertygade mig: ”Jag har eventuellt blivit grundlurad av Jimmie.” Och kanske många med mig.

Visst, jag vet, att Jimmie ofta talat om att alla partier som vill samma som SD är tänkbara som partner… men S…? Ännu många timmar senare går inte känslan av att vara lurad, ur huvudet.

SD, Jimmie Åkesson, som jag så sent som för bara ngr dagar sedan såg som Sveriges politiska hopp… Bara tanken att Åkesson tänkt ngt ditåt – dvs åt S – får förtroendet i gungning och hoppet att dala. Är regeringsposten så viktig att SD verkligen överväger att sätta sig i knäet på S? Jag trodde inte SD var ”sådana”.

Mitt hopp, om att få klarhet i detta, står till tiden. För kanske har K-G Bergström, Expressen, rätt. Kanske är det taktik?

 Men tyvärr Jimmie, taktik eller inte, detta “tilltag” föll definitiv inte mig i smaken. Och för att återknyta till ”tiden” ovan…: Ännu har KD en liten, men ändå möjlig chans, att sträcka upp sig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Jag godkänner