Kan röstsystemet bevara Sverige svenskt?

När vi talar om valet – 09.09.2018 – finns det tre olika val vi tänker på . När vi talar om vem som får rösta, är det två olika förutsättningar för de valen.

Det vi väljer till i höst är:

  • Riksdagen
  • Kommunen
  • Landstinget

För att rösta till riskdagen måste man vara 18 år och ha svenskt medborgarskap.

För att rösta till kommun och landsting måste man vara 18 år och folkbokförd i Sverige.

Vad är då skillnad på att vara medborgare och att vara folkbokförd?

Medborgarskap är något man föds med – om man har en svensk förälder. Flyttar man till Sverige gäller generellt att man måste haft uppehållstillstånd och bott här i fem år. För flykting eller statslös gäller i stället fyra år.

Folkbokförd blir man när man får uppehållstillstånd, dvs redan innan man blivit svensk medborgare.


Under en normal inflyttningsström till Sverige, har en svag ”påfyllnad” av nya röstberättigade ingen större märkbar effekt på Sveriges politik. Systemet med röstberättigade medborgare och folkbokförda, fungerar utan problem för ett stabilt svenskt samhället.

Men hösten 2015 hade Sverige en flyktingström som saknar motstycke i historien. Och jag menar att vårt röstsystem inte är uppbyggt för att hantera denna masstillströmning av, för oss, främmande etik och religion. Förmodligen har vi i år – inga officiella siffror släpps – fått flera hundra tusen folkbokförda nyanlända, som är röstberättigade till kommunal och landstingsval. Vid valet 14.09.2022, har dessa också blivit svenska medborgare och är då berättigade att delta också i riksdagsvalet.

Klarar Sverige denna anstormning av nya medborgare, som önskar sig särbehandling gentemot svensk praxis och lag. Som vill fortsätta praktiserandet av den egna kulturens destruktiva religion. Personer som kommit hit och som vi öppnat vårt land för och erbjudit hjälp och skydd.

Sverige behöver ny politik och väckta politiker – omgående!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Jag godkänner